Följer ni med mig om jag drar?

​Jag vet inte vad de är med nouw – men jag tröttnar så otroligt lätt på denna blogg portalen. 
Jag har hittat en annan blogg portal jag skulle vilja testa, den är mer stilren, fin design och jag gillar hela konceptet helt enkelt. 

​fortsätter ni läsa min blogg om jag bytar?? 🙂 

​tänkte inte radera denna bloggen, bara “tömma” den på inlägg… 

Vad tycker ni jag ska göra?
Är så sugen på att testa den andra men vet inte om jag ångrar mig
​hjälp mig!! 

Följer ni med mig om jag drar?

​Jag vet inte vad de är med nouw – men jag tröttnar så otroligt lätt på denna blogg portalen. 
Jag har hittat en annan blogg portal jag skulle vilja testa, den är mer stilren, fin design och jag gillar hela konceptet helt enkelt. 

​fortsätter ni läsa min blogg om jag bytar?? 🙂 

​tänkte inte radera denna bloggen, bara “tömma” den på inlägg… 

Vad tycker ni jag ska göra?
Är så sugen på att testa den andra men vet inte om jag ångrar mig
​hjälp mig!! 

förlossning/bebis/förlossning/bebis

​Det känns som om det ​enda ​jag har i mina tankar är förlossningen och om bebis. Det är som ett mindfuck nästan.
Man går och undrar när kommer bebis, hur blir förlossningen, när startar den? alla hundra tankar som snurrar runt i huvudet.
Göra saker, aktivera mig fungerar ​men bara för stunden. ​När det är slut så går återigen tankarna kring graviditeten. 
Att gå ut på en promenad med musik i öronen hjälper faktiskt att koppla bort alla tankarna. Det enda som jag har i huvudet är musiken, utsikten och nuet. 

Jag förstår längtan efter bebis är så stor så de tar över. 
Men det är ju nästan FÖR mycket. 

Måste aktivera mig men samtidigt har jag fått order att ​vila mycket. 
Det går inte att vila utan att leta efter tecken på att förlossningen KANSKE går igång……


Jag lever, men bara knappt.

Har hållt mig undan här idag med vilje, för jag har spenderat dagen på sjukhuset.
Har haft så sjuka sammandragningar hela natten, vaknade vid halv fem-fem och kunde inte somna om. Tog Alvedon men inget hjälpte.
Sitter i soffan någon timme senare och trodde vattnet gick – det bara rann ur mig. Märkte att magen har sjunkit också bara sen igår, ser inte min navel mera!

Ringde till sjukhuset och fick en tid.
Fick skjuts ned till sjukhuset av moster, skönt att slippa åka buss men så ont i magen.
Väl där så låg jag med ctg:n i ca 1 timme, med massa förvärkar. pilen bara hoppade upp & ner och det kändes som evigheter.
Läkaren mätte fostervattnet och de visade sig att jag inte har 1 liter vatten kvar, så om de var lite fostervatten som kom i morse så hade jag inte fel..
Han är helt fixerad nu och trycker mot mitt bäcken. ( Vilket känns)

Läkaren kände på min mage och konstaterade jag har en otroligt spänd mage ( av alla sammandragningar dårå).
Tappen är inte öppnad men han menade på att den kan öppnas när som eftersom mina sammandragningar gör så livmodern är i ständigt arbete.

Blir sammandragningarna tätare, värre eller jag får en blödning eller bara känner de inte står rätt till så måste jag komma tillbaka bums.

Jag tyckte de va ganska skönt att de inte kom någon bebis idag. Har sovit dåligt, är trött och allmänt nere pga all smärta.
Men han får sååå gärna komma snart! (: Väntar med spänning.
Tror inte han håller sig kvar i magen tills den 22a…. 
Han vill ut märker jag! 😛

Nu blir de pizza mys med min man! <3

Jag lever, men bara knappt.

Har hållt mig undan här idag med vilje, för jag har spenderat dagen på sjukhuset.
Har haft så sjuka sammandragningar hela natten, vaknade vid halv fem-fem och kunde inte somna om. Tog Alvedon men inget hjälpte.
Sitter i soffan någon timme senare och trodde vattnet gick – det bara rann ur mig. Märkte att magen har sjunkit också bara sen igår, ser inte min navel mera!

Ringde till sjukhuset och fick en tid.
Fick skjuts ned till sjukhuset av moster, skönt att slippa åka buss men så ont i magen.
Väl där så låg jag med ctg:n i ca 1 timme, med massa förvärkar. pilen bara hoppade upp & ner och det kändes som evigheter.
Läkaren mätte fostervattnet och de visade sig att jag inte har 1 liter vatten kvar, så om de var lite fostervatten som kom i morse så hade jag inte fel..
Han är helt fixerad nu och trycker mot mitt bäcken. ( Vilket känns)

Läkaren kände på min mage och konstaterade jag har en otroligt spänd mage ( av alla sammandragningar dårå).
Tappen är inte öppnad men han menade på att den kan öppnas när som eftersom mina sammandragningar gör så livmodern är i ständigt arbete.

Blir sammandragningarna tätare, värre eller jag får en blödning eller bara känner de inte står rätt till så måste jag komma tillbaka bums.

Jag tyckte de va ganska skönt att de inte kom någon bebis idag. Har sovit dåligt, är trött och allmänt nere pga all smärta.
Men han får sååå gärna komma snart! (: Väntar med spänning.
Tror inte han håller sig kvar i magen tills den 22a…. 
Han vill ut märker jag! 😛

Nu blir de pizza mys med min man! <3

Promenad i solen

Daniel fick med mig ut på en promenad i uppehållsvädret. De va skönt att få komma ut och andas frisk luft och få känna solstrålarna mot huden.

Det har blivit så grönt nu, ett bra vår tecken…
Gick längst vattnet – eller inte riktigt men de va mysigt ändå.

Åh vad jag längtar tills värmen kommer. Alla barnvagns promenader längst med vattnet, i parkerna och en fika i solen.

Var tvungen att plocka några blommor längst med vägen.. ☺️

Happy thursday!

God förmiddag bloggisen.
Har fått sova bra inatt, somnar sen vaknar jag typ en timme senare, somnar om sen vaknar jag igen… Lite störigt men jag får sova iaf.

Torsdag idag……
Jag gör inte så mycket om dagarna, känner jag är helt färdig och behov av att ta det lugnt så det är de jag gör.
Lär ju behöva alla krafterna till förlossningen.

Ska fortsätta tvätta lite, fixa och trixa.
Bra sätt att få dagen att gå faktiskt!

“Är detta sista dagen som gravid?”

Varje morgon så vaknar jag med tanken att detta kan vara sista dagen som gravid…. Tycker det känns overkligt på någotvis.

Kommer ihåg när jag plussade, kommer ihåg jag sa till Daniel att 9 månader är en lång tid och det är det! Fruktanavärt lång tid när man längtar efter något så mycket.
Man räknar ner månaderna, veckorna och till slut dagarna. Man vet att det närmar sig, ändå känns det så långt borta.

samtidigt så har dessa 8 månaderna swishat förbi. När jag fick veta jag va gravid så bestämde vi oss för att hålla tyst om det till vecka 20 till ultraljudet, dels för vi ville komma förbi dom första risk för missfall veckorna, och för att vi vill berätta om de va en pojke/flicka.
Efter det så bara gick tiden.

Jag vet jag har gnällt, för ja, de är tungt att vara gravid. Det är inte så lätt som man tror det är. Men nu när jag vet det snart är “över” så njuter jag av min lilla mage. För vem vet – lilleman kan välja och komma, precis när som helst.

Det är en skrämmande tanke, men åh så efterlängtad.
Tänk att vi har vår lilla pojke hos oss snart, snart får vi hålla han, känna han och pussa han.

Jag är redo för förlossningen.
Snart har vi vår pojke hos oss, finns inget i världen jag längtar mer efter.